Fiskpinnens återkomst

Började bra. Kom inte upp när klockan ringde - badrummet var ockuperat. I väntan på dess frigivning vilade jag ögonen. Problemet var bara att mobilen saknade batterier och tog sitt liv istället för att hojta till när den skulle. Inte heller gjorde badrumsockupanten väsen av sig när han gick. Så kvar låg jag och sov. Missade skolan. Helt värdelöst.

Nu slåss jag med mina onda tankar om världen. Kan det inte bara flyta. Kan inte allt bli som jag vill utan att jag ska behöva kontrollera det. Jag vill inte ställa ultimatum. Jag vill vara bra och söt. Kan det inte bara komma som en blixt från klar himmel som gör allt bra, enligt mina målbilder :P

Verkar som att det kommer kunna gå en vecka till... En ganska jobbig vecka... Hur länge pallar jag?

Helt underbar helg! Började bra med att CSN lyckats leverera pengar även denna månad. Åkter till Farsta och shoppade loss. Eller snarare jagade efter en axelbandslös bh till min klänning. Inte en helt lätt uppgift kan jag meddela. Men skam den som ger sig. När jag nästan var klar för dagen ringde en god vän och menade att han skulle tända grillen och dricka en öl på kvällen. Såklart skulle jag dit! Riktigt trevligt blev det. Kom hem lagom sent :P Lärdomen från fredag var att även fina vinflaskor med kul etiketter kan vara fulla med riktigt okej vin!

Lördag var inte fullt så driftig. Men sov ganska lagom länge. Åkte på kalas till kusinen och hans tjej i VH. Det var mycket trevligt. Det knepiga har ofta varit förut att det blivit så stelt, men den här gången var det riktigt trevligt. Kändes mycket bra. Åt god tårta, mormor pratade snusk (bara en gång, men jag blev lite chockad) och vi kollade i centrum men missade allt jippo...

Sen bar det av hem för att fixa sig inför skivan på kvällen. Jag var så himla snygg. Händer inte så ofta, men igår. OMG säger jag bara :P Men på allvar var klänningen underbar och ja, allt stämde typ. Riktigt nöjd. Skivan var väl helt okej. Roligt att göra folk glada. Min ålder steg avsevärt när jag kom in i lokalen. Om det berodde på attt alla andra var yngre eller att mitt sällskap var mycket äldre och det smittade av sig vet jag inte riktigt. Men det blev positivt senare när vi lämnade den höga musiken för en bar som tydligen oxå tyckte om hög musik. Men de kunde verkligen göra goda drinkar. Fläder var min favorit, men Skogen var inte dum den heller! Sen var det hem och sova.

Vaknade relativt okej idag. Mådde inte jättedåligt. Sen somnade jag om och vaknade när jag fick mess tio i två. Tyckte de var tidiga in till mötet, men det skulle visst börja två, och jag hade nyckeln. Skyndade mig iväg. Satt på ett helt okej möte, inget nytt och revolutionerande direkt. Men trevligt folk i vilket fall. Efteråt tog jag sällskap med mig, sen gick jag och kramades lite, jag och sällskapet åt middag, gick ner till lillebror och snackade lite med honom och lämnade prylar, och sen bar det av ut i skogen nästan. Duvbo - det låter ju som det skulle ligga långt borta... Inte mitt fel heller. Jag och mitt nya sällskap kollade film och åt cheesecake. Mmmmm vad god den var! Vi kollade på medeltidskläder och luktade på allt från tvål till sköljmedel och doftljus. Skönt att de manliga svärden och doftljusen lever i harmoni i klädkammaren :P

Nu är jag hemma och strax i vägen när combon vill sova... Men tänkte lite snabbt bara meddela att helgen varit tiktigt skön. Behövde en social helg utn blå outfit. Tack allihopa! :)

Saknar ett par personer, men de har fullt upp hela tiden med familjer och barn, manliga leksaker, arbeten och divers scoutiga saker,,,  Vissa lite extra saknade såklart! Hoppas ni oxå hade en bra helg!

Ännu en dag till ända. Sovit massvis. Missade skolan idag. Jag sov. Kom iväg till ucken i vilket fall. Det rullar på som vanligt. Ont i fingrarna idag. Borde spela lite varje dag tror jag. Eller jag vet inte. Fast det är ju kul. Spelar så konstiga låtar ibland bara, men det breddar ju ens musikbibliotek. De konstiga låtarna kolla man upp på Spotify när man kommer hem!

Sen var det det läskiga. Klump i magen. Nervös. Förstår inte varför. Jag vill inte att det ska bli dåligt. Kan inte lägga fram det på ett bra sätt. Det kommer bara låta som ett ultimatum och sånt vill jag inte syssla med. Enkelt är det inte i alla fall, det är ett som är säkert.

Jag är som ute och orienterar utanför min trygga karta. Jag vet vart jag vill men hittar inte vägen. Får råd av folk på vägen som att svänga vänster vid älgen, men ingen kan ge en rak och rätt vägbeskrivning. Gissar att jag får gå på känsla och hoppas att jag kommer fram dit jag ville. Min största rädsla är att vägen är lång och jobbig. Vada i träsk har aldrig varit en favorit. Men jag är envis, så det krävs en del för att jag ska vända om och gå hem till mitt smultronthe. Envis och målmedveten. Dock brukar ju ambitionsnivån ligga lite högre än jag i verkligheten kan prestera. Den som lever får se, just nu verkar det som jag ska ta vänster vid den stora stenen.

Efter gårdagena landning med huvudet före lever livet bättre idag. Försov mig lite, eller ganska mycket, men det gjorde verkligen inget alls. Gruppen kanske blev lite bitter, men jag mår bättre i vilket fall.. Igår blev jag utlurad för att dricka öl. Det var riktigt trevligt, och vi båda behövde det just då. Det blev ganska sent innan vi kom i säng, men jag var så avslappnad. Det var helt klart bättre än att ligga hemma i sängen och tycka synd om sig själv, nu fick jag prata så mycket jag ville om det hela. Åh, jag tycker så mycker om min storebror.

Livet verkar snurra tillbaka till sitt vanliga jag. Ororn i huvudet ligger kvar, men det får inte ta överhand igen. Jag tänker stå stadigt på jorden och se hur den snurrar vidare. Det känns som man är med i en bok, helst skulle man kolla sista kapitlen redan nu så man vet. Men tiden får väl utvisa vad som händer. Jag är kär, det är bra och gör mig glad samtidigt som det är lite tungt och gör lite ont. Får fokusera på det bra.

Ej var jag sky,
ej var jag våg:
död som en is,
fjättrad jag låg.

Så kom du, sol,
gjorde mig fri:
våg är jag nu,
sky kan jag bli.

Albert Theodor Gellerstedt (1836-1914)

När allt rasar samman. Allt går åt skogen samtidigt... Vad gör man då? När man kommer hem och får skit för att man inte är hemma nog ofta. När man hör av sig stör man och här man inte av sig får man skit då också. Säger man att man inte hinner saker får man skit för det, vilket man naturligtvis får om man inte gör det man lovat. När man oavsett sammanhang anstränger sig till sitt ytteraste och den enda eventuella reaktionen man får bara är egativ - hur hanterar man det då?

När man ligger på och verkligen försöker, när man backar för att lämna utrymme, när man frågar rakt ut, när man lindar in det och man får inget tillbaka. Hur fan gör man då? När det varken går framåt eller bakåt. Jag vill inget hellre. Men ovissheten och rädslan för att få dissen äter upp mig. Allt överanalyseras i brist på riktiga signaler. Jag har gett mig fan på att inte ge upp, det är för bra för att mista. Men det är lite för bra för att vara sant. Ge mig en klar signal - jag följer den. Oavsett om den är bra eller dålig. Jag får finna mig i situationen.

Nej, just nu är allt åt skogen. Less på det mesta. Allt skiter sig. Jag vet verkligen varken ut eller in. Om någon del av mitt liv kunde flyta lite bättre. Jag vill bara dra från stan. Göra något annat ett tag. Vara oansvarig och dra utan att berätta det för någon. Skulle någon ens märka? Skolan skulle tro jag var sjuk. Hemma skulle tro jag sov borta pch borta skulle tro jag sov hemma. Jag skulle kunna vara borta i en vecka utan att någon skulle ifrågasätta. Stjäla en bil, hitta ett körkort i ett flingpaket - sen drar jag. Det vore något. Men det krävs nog en hel massa flingpaket för att hitta ett körkort...

Brukar inte fastna för Kent, men den här är ju faktiskt helt okej. Det var en variant av den här som var med i Friends reklam.