Fiskpinnens återkomst

Dagen började sådär bra. Kände mig inte alltför kry alls. Så jag fick ställa in de storartade planerna på umgänge i fel del av rätt sida av stan. Spenderade dagen i soffan framför TVn. Inget kul att se på alls faktiskt. Men vad gör man inte för att få må bättre.

På eftermiddagen smiddes planer och jag blev lovad en resa till Canarieöarna om vi inte skaffade ett helt fotbollslag med ungar. Eller var det istället för GeKås med hela fotbollslaget? Jag vet inte, men matchamde träningsoveraller och husvagnssemester till det enorma varuhuset besvarades enbart med ett avgrundsvrål. :)

Humörmässigt pendlar jag rätt mycket just nu. Fick bryt och behövde komma ut en stund. Kom till trappen ner där jag satte mig i en snödriva en stund. Den friska luften och snöstormen fick mig på lite bättre tankar.

Efter middagen blev det melodifestival. Rätt låtar gick vidare. Men är et bara jag som tycker att det hela redan känns uppgjort? Aja, sak samma. Det blev en del pyssel gjort i soffan och nu har alla lämnat vardagsrummet för att avnjuta natten på sitt sätt. Jag tänkte inleda med Sagan om ringen, en Chailatte oh eventuellt en banan för att sedan sova som ett barn och vakna pigg, rask och utvilad.

Morgondagen känner jag att jag till en början borde ge mitt rum lite kärlek och städa lite. Eftermiddagen blir säkerligen nyttjad till söndagsmys med riktigt bra sällskap! :)

Tjing tjong,
Karamellstång ;)

Vad gör man när man inte kan sova en natt som denna? Jo, man kollar på OS såklart!

Isdansen parvis var både spännande och askräckande. Jag kommer aldrig mer kunna stå på ett par skridskor utan att skämmas för hur jag ser ut. De var verkligen jätteduktiga! Tänk om jag kunde vara sådär graciös ens på parkettgolvet hemma. Jag är grymt imponerad!

Däremot ifrågasätter jag starkt om det där med Skeleton är någe bra egentligen. De ligger på en kälke, genom en isbana och huvudet först i 128 km/h. Allt vi lär barnen om att inte åka med huvudet först raseras ju lite kan man ju säga. Tur att det sänds mitt i natten på webben så inte alltför många ungar kollar på det.

Men jag kan tycka att hela konceptet är helt sjukt i alla fall. Är det folk som inte tycker om sina liv som kastar sig på kälken efter att de sprungit fart på den? En sak är säker - jag skulle då aldrig komma på idén. Men jag måste erkänna att det är ganska tufft trots allt.

Tjing tjong
Karamellstång ;)

Jag är en mycket stressad människa. Det har gått lite för långt den här gången. Magkatarren kom tillbaka och värre än tidigare. Pillren hjälpte inte så jag bokade tid hos doktorn. För första gången på fem år lyckades jag faktiskt komma till min egen husläkare. Helt otroligt. Och vad sa han då? Inget nytt alls, dvs att jag var på tok för ung för att ha såna här problem (det har de sagt i fyra år nu...) och att jag ska äta piller i en månad. Försvinner inte symptomen på två veckor ska jag höra av mig så bokar han en sån där äckelundersökning. Jag hoppas på att det går över.

Så nu är jag stressad hela tiden. Kan inte varva ner och slappna av helt. Dyker ett orosmoment upp blir det jobbigt, sju gånger jobbigare än det brukar vara. Måste nog börja skära i mina åtaganden igen. Men snart är det inget kvar. Dansen är slut om två veckor, julkursen är redovisad och klar, DS är en gång i månaden, TOIS tar en stund men jag borde egentligen ge det mer tid. Så TOIS borde trappas ner egentligen, om jag ska lyssna på min kropp.

Jag hoppas på att få jobba hela nästa vecka, ska bara se till att må bra nog tills dess. Jag kan glatt meddela att om ni tycker att banankonsumtionen i Sverige är hög är det jag som hjälper upp statistiken. Tre bananer idag, åtminstone två igår och två i förrgår. Imorgon blir det nog ett par till.

Nu ska jag ta en banan till, tänka positiva tankar och försöka sova.

Tjing, tjong
Karamellstång ;)