Värmland idag - en berättelse i realtid

Hej hopp!

Nu har nästan hela första perioden gått. I princip har jag bara andra halvlek kvar. Känns så sjukt att tiden går så fort. Helt galet. Supersköna ungar har vi haft och på måndag måste vi lämna tillbaka dem till sina föräldrar. Och på tisdag kommer ett nytt spralligt gäng. Håller tummarna för att de är lika goa som de vi hade denna perioden! Men det jag mest håller tummarna för är att vädret blir varmare och soligare! :D

De första dagarna känns alltid lite längre - vissa dagar verkar aldrig ta slut. Mot slutet blir dagarna kortare och kortare. Man hinner med det som är planerat, det är inga problem. Men när man lägger sig i sängen på kvällen och försöker komma ihåg vad man gjort missar man oftast hälften. Skrämmande. Dock tror jag på att tiden går fort när man har roligt.

För att plocka ut något som varit extra bra - fast som inte riktigt är kollo - ska jag berätta om Frigges, Strikers och mitt äventyr igår kväll då vi var lediga. Allt började när vi insåg att vi var lediga tillsammans och att vi måste hitta på något skoj ihop dels för att det kanske inte kommer så många fler tillfällen och dels eftersom det faktiskt var midsommar. Så jag och Cheeeefen som var lediga på dan kollade i över en timme efter ställen att åka och käka på. Mycket var stängt, många ställen låg bortom bergen från oss sett och en del ställen var fullbokade av bröllopp och annat mumbojumbo. Men Säfsen hade bord vid åtta.

Efter rådslag med de andra två kom vi fram till att Söfsen utan Cheeefen var rätt okej, trist att han inte skulle komma med, men vi ville verkligen inte sitta och uggla på gården. Så jag ringde och bokade bord. Vi fick ett klockan 19 istället. Men eftersom det varit lite turbulent med en del händelser på kvällen valde Cheefan att stanna trots allt. Så nu kom ösregnet och vi gjorde oss klara att rulla, Frigge sminkade mig och fixade värsta grymmaste frillan. Vi var redo.

Så vi låste upp bilen och tänkte att vi var på g. Vi fixade en vägbeskrivning och nu återstod enbart ett litet problem. Volvo har tydligen inte tänkt, så förarsätet gick inte att skjuta fram tillräckligt för att Striker skulle nå pedalerna (hon är typ 155cm lång). I full panik försökte vi lösa problemet utan framgång. Dock kom vi på att det fanns en till bil på gården som vi kanske skulle kunna få låna. Problemet där var att ägaren befann sig på udden och hade ingen telefon som fungerade - så i vild panik och rädsla att itne få lämna gården drog frigge på sig stövlar, regnjacka och med en hink på huvudet skyndade hon sig genom ösregnet ner mot udden.

Vi fick låna den lilla vita bilen i alla fall och kom äntligen iväg. Vägen dit gick fort - vi spelade musik och sjöng, helt lyriska över att lämna gården. Vi vinkade till alla bondläppar på vägen och kom tillslut fram till Säfsen och Hyttan Kök & Bar. Ett uppvärmt hus, helt otroligt. Och andra människor! Snabbt hittade vi ett sällskap av den äldre kalibern som var uppe på en fiske-weekend. De hamnade vi bredvid inne på resturangen och hade en del socialt utbyte. :)

På menyn stod buffé - dyr och inte så bra. Men gott var det. Till det ett par cider och flädernubbe. Sjukt gott. Eftersom jag just nu håller på att somna ska vi göra en lång historia kort. Vi kom därifrån mätta och glada med tre par tärningar (som man hänger i en bil), fyra gosedjur av olika karaktär, ett brio-tåg, två glas och en massa bilder på älgar, björnar och svampar. Sjukt kul var det i alla fall. Precis vad vi tre behövde. Säfsen var trevligt och jag hoppas verkligen jag kommer tillbaka dit innan jag åker hem.

Snyggälgen!


Väggmålning... :P


Mat och dryck!


Frigge och Striker!


Har du sett herr Kantarell...?


Nu ska jag somna till en film, sen ska jag sova lääänge och njuta av min lediga dag!

Puss och kram på er!

Äntligen på kollo!

Då var man på kollo! Känns skönt, men det är ju inte nära någonstans. Får börja jobba på tanken att inte träffa någon annan än de på gården innan den andra juli. Lite svårt. Det finns ju de som jag inte riktigt vill vara utan så länge. Förhoppningsvis är jag inte ensam om att känna så, eller snarare så vet jag att det inte är så. Att jag är ensam alltså.

Nu är jag så trött så jag vet inte riktigt vad jag skriver. Men i alla fall. Värmland är riktigt härligt. Om man bortser från det gråa kalla vädret har det varit sjukt underbart hittills. Vi var och paddlade idag. Så härlig natur! Jag är verkligen imponerad. Det var ju ett par år sen jag var här och knatade i skogarna sist.

Gården är superfin. Den är stor och har typ allt. Lite sliten kanske och vinden är sjukligt läskig, men den har grymma potential. :)

Det bästa jag gjore innan jag åkte hemifrån var att skaffa mobilt internet. Vet inte riktigt hur jag skulle gjort annars. Kontakten med folk är bland det viktigaste som finns, så man hade väl pratat en del i telefon. Fast det har man knappast tid med under humana tider på dygnet. Så när jag har tid är jag dödstrött och alla sover. Får väl hoppas på att folk läser lite här och skriver lite på fb så jag slipper sakna hemma så mycket. Jo, internetet är långsamt - men det beror mest på att vi har gården mitt mellan två master, i den gula zoooonen på Telias fina karta. Men till sånt här funkar det bra. Man får inte ha så bråttom bara..

Vet itne hur jag ska avsluta, så:

Tjupp och hej!

Full kalabalik - allt på en gång!

Det är lite så det är när det ska komma folk hem till Länna. När det desutom är ganska många folk blir det knappast bättre. Dock har man med åren lärt sig hantera sina föräldrar i denna ångestfyllda stresssituation. Det ska städas - överallt! Det ska plockas rent - överallt. Det ska se bättre ut - både i huset, runt huset och alla människorna i huset (alltså överallt). Det är full panik redan tre dagar innan och himlar vad man får höra om man inte gjort det man ska. 75% av alla krigen hemma sker under de här omständigheterna. Det är inte lögn - senast i morse. Men det är så det är ibland.

Idag har min söta underbara bror tagit studenten. Tyvärr fick han inte åka något tuffare än vår studentpimpade Volvo, men han var riktigt nöjd trots allt. Åh, han var så snygg i sin skjorta och sin studenthatt. Det får en att minnas tillbaka till imorgon för exakt tre år sen. Tiden går fort!

Efter utspringet blev det hem och fixa. Eller ja, lite handling först och sen fixa. Jag har hjälpligt plockat i ordning i mitt rum och städat toaletten. Nu har jag lyckats dra mig undan för att spendera lite kvalitetstid med min dator - kolla mail, fb, mer mail, mer fb... Konceptet är nog ganska klart. ;)

Så om en halvtimme kommer folket. Snart borde man gå å duscha eller nåt. Och kanske byta om lite. Kanske sminka sig lite dagen till ära? Ja, ja, vi får väl se.

Till kvällen blir det med största sannolikhet Tunnan med förhoppningsvis några kul folk. Det ger sig.

Nu fixa till sig sen vara social! Önska mig lycka till!

Sommarlov?

Jahaårå! Nu hade man officiellt sett sommarlov. Dock en hel del inlämningar kvar. Men jag har ju nästan en hel vecka på mig för sen börjar äventyret! Ska tydligen få jobba hela sommaren i princip. 9 juni - 2 juli i skogen låååååååångt borta. och 5 juli - 16 juli på den underbara ön! Känns bra att få jobba, men dumt att vara så långt iväg. Sist jag gjorde så sket sig en del på hemmaplan. Det är ju min största rädsla. Men jag hoppas att det går bättre i år. Grunden är lite stabilare i alla fall. Åh, jag hoppas hoppas hoppas! <3

Men men! Jag kommer ju ha med mig min telefon och förhoppningsvis finns någon typ av internets! Jag som skulle fira en normal midsommar... Ja ja, det kommer fler somrar!