Saknar avdelningen - men ändå inte...
Håller fortfarande på att vänja mig vid att inte vara uppbokad varje torsdag. Att inte ha en massa saker att göra som man knappt hinner med. Saknar att komma ner i lokalen och möta alla de underbara ungdomarna (man får ju inte säga ungarna...). Samtidigt som det är galet skönt att inte ha en fast bokad punkt i kalendern saknar jag det. Det är lite som att jag behöver det. Nu kommer jag hem på torsdagen och funderar på vad jag ska göra med en hel tom kväll. I våras var jag så nöjd över en tom kväll, men inte nu. Jag tror jag behöver den där strukturen. Jag är van vid att komma till lokalen och göra det jag är bra på, det jag tycker är roligt. Men jag får väl vänja mig. Sakta men säkert.
Jo, jag får min dos av scouting i alla fall. Även om den bantats ner brultat. Jag trivs i min kemikaliegröns skjorta och min mörkblå halsduk. Jag ser fram emot nästa helg när jag får ha skjorta på mig hela helgen!
Jag saknar mina Skogsmän.
Lycka till på scouternas natt!
